Rated R

Harold Camping, en radiopratare och tillika virrpanna i USA, lyckades i helgen skrämma slag på diverse lättlurade människor genom att säga att Kristus kommer att komma åter den 21:a maj 2011 och domedagen kommer därmed att inträffa. Han hade räknat ut detta med hjälp av bibliska källor, och tyvärr klarade inte riktigt mitt psyke av att läsa genom all dynga som publicerats i frågan, men det ska tydligen vara något om att det i år är 7 000 år sedan Arken sjösattes och världen dränktes i syndafloden.

Jag har tidigare här raljerat en hel del över hur folk älskar spektakel och hur man för att lyckas här i livet endast behöver vara den största apan i apburen och kasta mest bajs. Lite samma resonemang håller nog även här, Camping har tidigare visat prov på bristande stabilitet, och har enligt utsago även räknat fel en gång tidigare. Man kan tycka att gemene man borde visa mer skepsis emot en källa som tidigare haft helt jävla fel i frågan om världens undergång, men icke - när det bjuds på bajs så köar folk runt kvarteret för att måla om sina bilar, sätta upp plakat och basunera ut över världen om hur tiden snart är slut.

Frånsett själva spektakelfaktorn som uppstår när man försöker sig på att lura dumma människor har jag svårt att se varför man ens vill ge sig på en kvalificerad gissning - och därtill en gissning som ligger inom den egna levnadstiden. Camping kommer nu att få stå till svars för att han gjort fel och misslett ärliga (men naiva) människor. Det finns många fall där andra har försökt att gissa datumet för samma händelse och haft lika jävla fel.

Samma sak gäller 21:a december 2012, det enda som kommer att hända då är att en massa människor som tidigare sagt att världen kommer att gå under får stå med skägget i brevlådan och bekänna sina misstag, och att filmen 2012 (2009) kommer att verka ännu löjligare.

Det är dock naturligt att folk engagerar sig i dystopi, det är ganska tydligt att det är ett populärt tema i kulturen i övrigt, men att som sagt dra det till en sån här extrem, som därtill är väldigt konkret, ser jag personligen som ganska korkat.

Andra 89-åringar med liknande historier hamnar för helvete på hem.

I filmen The Ring (jap. titel Ringu) finns ett videoband som man direkt bör avstå från att titta på. Om man ser på bandet ringer telefonen strax därefter och en röst berättar att man kommer dö om sju dagar. Sju dagar senare krälar en japansk flicka ut ur ens TV och skrämmer ihjäl en.

Ganska dåligt, jag tycker om att leva.

Om jag hade råkat titta på det här videobandet hade jag tagit telefonsamtalet, lagt på och sedan väntat sju dagar. På den sjunde dagen hade jag sedan öppnat fönstret och vänt TV:n utåt, mot gatan.

Problem, the Ring?

Av framförallt två skäl brukar jag ganska sällan visa mig bland folk i byxor som inte når ända ner till skorna; 1) jag är av alldeles för finsk börd för att ha något som kan likställas med hudpigment och 2) jag är lite för alvisk (läs: omanlig) för att beblanda mig med kroppshår. Allt som allt liknar mina ben mest skalade fiskpinnar, varför jag väljer att allt som oftast att inte visa upp dessa.

Fiskpinnar, eller mina ben i legwarmers? You decide!

Den senaste veckan har det emellertid varit för varmt för att jag skulle kunna hålla mig vid föråldrade normer och regler, så jag drog på mig samma shorts som jag hade förra året vid den här tiden, eftersom jag inte kunde få på mig några jeans med ena benet i gips (en helt annan historia involverande en båt och en del alkohol). Genast börjar då kommentarer om hur stora mina vader är, enligt en ganska lång rad manliga medmänniskor. Det kan kanske tyckas lite meterosexuellt att kommentera varandras utseende, men vi är öppensinnade nog på högskolan att tolerera sådant beteende.

Jag tog såklart det hela för listig ironi från de andra, har man ett såpass nischat utseende som undertecknad lär man sig snabbt att ta alla kommentarer om den egna personen med en nypa salt. När jag något närmre inspekterade benen hos mina kamrater upptäckte jag dock att i princip alla hade smalare vader än mig. Detta hade jag en vanlig dag tillskrivit bristfällig självbild eller något barndomstrauma, men just idag drog jag istället slutsatsen att alla andra män jag umgås med helt enkelt har värsta kycklingbenen, medan det endast är jag som har normala (läs: manliga) vader.

Där fick ni, era djävlar!

Klas Almroth eller kyckling? You decide!