Första intryck
En god vän till mig frågade mig för ett tag sedan om vilket intryck hon gjorde på mig första gången vi träffades - vilket inte var så längesedan. Jag var vid tillfället något drucken, det hade kanske blivit en Harvey Wallbanger eller två och lite öl på det, så jag svarade helt uppriktigt att hon verkade ha "ett riktigt nymfomannylle".
Hon blev givetvis vred och frågade barskt vad det var i hennes anlete som jag ansåg vara nymfomaniskt och jag svarade att det inte är helt enkelt att svara på alla gånger - snarare att det är en känsla som är svår att definiera och svår att försvara. Min andra kvinnliga bekanta frågade vad hon hade för nylle, och jag svarade lika uppriktigt att hon hade ett äkta "jag betalar mina räkningar i tid"-nylle, vilket i min värld är en bra sak, och alltså en komplimang, men hon blev om möjligt ännu argare än nymfomannyllet.
Så har det pågått de senaste veckorna, och lite för att försvara mig själv tänkte jag posta några ansikten som jag googlat fram och ge mina första intryck till dessa, för att på så sätt illustrera hur processen går till.
Här har vi ett exempel på ett klassiskt "fattar du hur mycket bensin den där bilen drar?"-nylle. Om det hade varit för tio år sedan hade det lika gärna kunnat vara ett "jag spelar bas i ett grundgeband"-nylle, men i en värld utan Kurt Cobain kommer ovanstående nylle alltid att vara associerat med självhävdande, hycklande, besserwisserhippies.
"35 år, plus solskador"-nyllet. Notera de åttadubbla kråkfötterna.
"0,1 - men rikare än dig ändå"-nyllet.
Klassiskt "är jag en man eller en kvinna?"-nyllet. Mycket störande för den som är ovan androgynitet, en barnlek för den som har spenderat mer än två timmar på internet.
Solklart "I fuck on the first date"-nylle.
Allas intryck är självfallet inte de samma för alla människor, men eftersom jag för det mesta har rätt gör alla rätt i att inte driva iväg för lånt från ovan nämnda pekpinnar.
