Satans Järnvägar
I helgen hade jag besökt en bekant i Göteborg för en dag med nördande. Framåt kvällen blev det så dags att åka hem, och jag valde (i min enfaldighet) att åka tåg med SJ. Här följer en kronologisk berättelse av hur resan utspelade sig, tyvärr är kanske inte alla tider exakt angivna dock.
19.58 - Jag stiger på tåget i Göteborg.
20.02 - Tåget ska avgå, men avstår.
20.10 - Jag börjar bli otålig, eftersom jag ska byta tåg i Falköping och bara har 19 minuters uppehåll där. Vi får informaiton om att tåget saknar personal, som är på väg in till Göteborg med ett tåg som är försenat.
20.20 - Samma information delas ut igen, personalen är fortfarande inte i Göteborg. Tydligen finns det bara en person i Göteborg som kan köra tåg.
20.40 - Lokföraren anländer äntligen till tåget, men berättar i högtalarna att tågvärdinnan ännu inte är med. "Vi kommer förhoppningsvis att avgå om ca. fem minuter" heter det.
20.50 - Tågvärdinnan infinner sig och tåget avgår äntligen från stationen.
Väl på tåget får jag av tågvärdinnan veta att det kommer att sättas in ersättningsbussar från Falköping till Jönköping, eftersom tåget där inte kan eller vill vänta. Fint, jag bryr mig inte egentligen, jag är bara glad över att få komma hem.
21.20 - Tåget från Falköping till Jönköping avgår (antar jag, jag var ju inte där).
22.05 - Tåget från Göteborg anläder i Falköping. Där finns inga bussar än. Jag träffar dock på min granne Johan, och vi har mycket lustigt åt SJs bristande förmåga att göra det som de ska göra bäst.
22.30 - Diverse passagerare ringer SJ för att fråga om hur det blir med bussar, det anländer under den närmaste timmen bussar och tåg till bl.a. Göteborg och Alingsås, men inga till Jönköping. Jag och Johan dricker kaffe och väntar.
23.00 - Pressbrån på stationen stänger, ingen mer mat till oss alltså.
01.00 - En väktare som går sin kvällsrunda informerar de drygt 30 personerna som ska åka från Falköping till Göteborg att det inte kommer några bussar. Vi blir istället erbjudna plats på vandrarhem över natten, för 200:- eller 250:- om man ville lyxa till det och ha lakan i sängen. Dessa skulle i efterhand betalas tillbaka av SJ, men varken jag eller Johan känner för att lägga ut pengarna i förväg för att få sova drygt fyra timmar. Natten spenderas istället på Falköpings central.
05:11 - Tåg mot Jönköping för de drygt 20 resenärer som ännu inte åkt hem med skjuts, taxi eller liknande avgår. Alla jublar.
Såhär såg det nästan ut.
05.18 - Tåget som vi åker med kör in i en ovanligt hård snövall och kör sönder ett hjul. Tåget fortsatte i snigelfart i något hundratal meter, men körde sedan fast helt i snön.
05.30 - 08.30 - Vi sitter fast på tåget, det här är alltså 24 timmar sen senaste gången jag sov, sju timmar sen senaste gången jag åt, och sex timmar sen senaste gången jag drack. Vi blir serverade vatten i små tetrapack, 2,5 dl var det tror jag. Under tiden ringer man till SJ, trafikledningen (eller vad de nu heter) och Räddningstjänsten ingen kan eller vill göra något. Efter tre timmars väntan blir vi hämtade av en annan vagn som åkte från Falköping.
09.00 - Buss från Falköping mot Sandhem avgår.
09.30 - Bussen anländer i Sandhem. Vi går direkt och sätter oss på ett litet tåg som står där och väntar.
10.30 - Tåget avgår äntligen från Sandhem.
11.00 - Tåget anländer i Jönköping, och vi kan glatt gå vägen förbi McDonald's och äta några hamburgare. Jag proppar i mig maten och däckar sedan i sängen som en klubbad oxe, helt förstörd både psykiskt och fysiskt.
Det som förvånar mig mest över hela grejen är att under resans gång fick vi mycket bristfällig information i bästa fall och direkt motsägelsefull information i värsta fall. Det är för mig klart som en dag att SJ återigen visar sig lika användbara som en bur med apor när det gäller att hantera krissituationer, och i mitt fall kunde de inte producera någonting mer hjälpsamt än högar med bajs på papptallrikar, trots att det var likadant förra vintern.
Johan kläckte emellertid en snilleblixt på tåget hem och han ringde samma dag Jönköpings Posten, som enligt utsago (jag har inte sett det än själv) har med oss på framsidan av tidningen idag. Och likt ringar på vatten sprids informationen vidare, då Expressen ringde mig tidigare idag.
För det ska väl inte behöva ta femton timmar att åka hem från Göteborg?
19.58 - Jag stiger på tåget i Göteborg.
20.02 - Tåget ska avgå, men avstår.
20.10 - Jag börjar bli otålig, eftersom jag ska byta tåg i Falköping och bara har 19 minuters uppehåll där. Vi får informaiton om att tåget saknar personal, som är på väg in till Göteborg med ett tåg som är försenat.
20.20 - Samma information delas ut igen, personalen är fortfarande inte i Göteborg. Tydligen finns det bara en person i Göteborg som kan köra tåg.
20.40 - Lokföraren anländer äntligen till tåget, men berättar i högtalarna att tågvärdinnan ännu inte är med. "Vi kommer förhoppningsvis att avgå om ca. fem minuter" heter det.
20.50 - Tågvärdinnan infinner sig och tåget avgår äntligen från stationen.
Väl på tåget får jag av tågvärdinnan veta att det kommer att sättas in ersättningsbussar från Falköping till Jönköping, eftersom tåget där inte kan eller vill vänta. Fint, jag bryr mig inte egentligen, jag är bara glad över att få komma hem.
21.20 - Tåget från Falköping till Jönköping avgår (antar jag, jag var ju inte där).
22.05 - Tåget från Göteborg anläder i Falköping. Där finns inga bussar än. Jag träffar dock på min granne Johan, och vi har mycket lustigt åt SJs bristande förmåga att göra det som de ska göra bäst.
22.30 - Diverse passagerare ringer SJ för att fråga om hur det blir med bussar, det anländer under den närmaste timmen bussar och tåg till bl.a. Göteborg och Alingsås, men inga till Jönköping. Jag och Johan dricker kaffe och väntar.
23.00 - Pressbrån på stationen stänger, ingen mer mat till oss alltså.
01.00 - En väktare som går sin kvällsrunda informerar de drygt 30 personerna som ska åka från Falköping till Göteborg att det inte kommer några bussar. Vi blir istället erbjudna plats på vandrarhem över natten, för 200:- eller 250:- om man ville lyxa till det och ha lakan i sängen. Dessa skulle i efterhand betalas tillbaka av SJ, men varken jag eller Johan känner för att lägga ut pengarna i förväg för att få sova drygt fyra timmar. Natten spenderas istället på Falköpings central.
05:11 - Tåg mot Jönköping för de drygt 20 resenärer som ännu inte åkt hem med skjuts, taxi eller liknande avgår. Alla jublar.
Såhär såg det nästan ut.
05.18 - Tåget som vi åker med kör in i en ovanligt hård snövall och kör sönder ett hjul. Tåget fortsatte i snigelfart i något hundratal meter, men körde sedan fast helt i snön.
05.30 - 08.30 - Vi sitter fast på tåget, det här är alltså 24 timmar sen senaste gången jag sov, sju timmar sen senaste gången jag åt, och sex timmar sen senaste gången jag drack. Vi blir serverade vatten i små tetrapack, 2,5 dl var det tror jag. Under tiden ringer man till SJ, trafikledningen (eller vad de nu heter) och Räddningstjänsten ingen kan eller vill göra något. Efter tre timmars väntan blir vi hämtade av en annan vagn som åkte från Falköping.
09.00 - Buss från Falköping mot Sandhem avgår.
09.30 - Bussen anländer i Sandhem. Vi går direkt och sätter oss på ett litet tåg som står där och väntar.
10.30 - Tåget avgår äntligen från Sandhem.
11.00 - Tåget anländer i Jönköping, och vi kan glatt gå vägen förbi McDonald's och äta några hamburgare. Jag proppar i mig maten och däckar sedan i sängen som en klubbad oxe, helt förstörd både psykiskt och fysiskt.
Det som förvånar mig mest över hela grejen är att under resans gång fick vi mycket bristfällig information i bästa fall och direkt motsägelsefull information i värsta fall. Det är för mig klart som en dag att SJ återigen visar sig lika användbara som en bur med apor när det gäller att hantera krissituationer, och i mitt fall kunde de inte producera någonting mer hjälpsamt än högar med bajs på papptallrikar, trots att det var likadant förra vintern.
Johan kläckte emellertid en snilleblixt på tåget hem och han ringde samma dag Jönköpings Posten, som enligt utsago (jag har inte sett det än själv) har med oss på framsidan av tidningen idag. Och likt ringar på vatten sprids informationen vidare, då Expressen ringde mig tidigare idag.
För det ska väl inte behöva ta femton timmar att åka hem från Göteborg?
Kommentarer
Trackback
